På Tjörn uppmärksammar vi dagen genom att servera lokalt fångad kolja till våra barn och ungdomar i förskola och skola. Koljan har fiskats av Rossö GG39, som är hemmahörande på Rörö, och landats i Rönnäng.

Fisket förenar Norge, Danmark och Sverige. Våra länder delar havsområden, fiskbestånd och kustsamhällen, men också ett gemensamt ansvar för att utveckla ett långsiktigt hållbart och livskraftigt fiske. Vid det årliga skandinaviska toppmötet samlades företrädare för de tre ländernas fiskeriorganisationer för att diskutera gemensamma utmaningar och vägar framåt.Fiske är klimatsmart livsmedelsproduktion, värdeskapande, beredskap och en grund för levande kustsamhällen. Samtidigt ökar konkurrensen om havets utrymme genom naturskydd, havsbaserad vindkraft, stängda områden, klimat- och miljökrav, försvarsintressen och annan användning. Erfarenheterna från de tre länderna visar att det behövs ett tätare skandinaviskt samarbete för att möta utvecklingen.

Vi Svenska Fiskare söker en driven och självgående kommunikatör som vill vara med och stärka bilden av svenskt fiske.Vi söker dig som tycker om att skapa innehåll, fånga berättelser och göra svenskt fiske synligt i våra digitala kanaler. Du får en viktig roll i att utveckla vår närvaro på webb och sociala medier och att lyfta människorna, verksamheten och vardagen inom svenskt fiske.Vi är en liten organisation med korta beslutsvägar och nära samarbete mellan verksamhetsledning, sakkunniga och medlemsföretag. Du blir en del av kommunikationsarbetet och arbetar tillsammans med vår kommunikationsansvarige, som har det övergripande ansvaret för kommunikation och arbetar mer strategiskt och politiskt.

Enligt ICES senaste vetenskapliga rådgivning har sillbestånden i centrala Östersjön och Bottniska viken vuxit under det senaste året. Tillsammans med positiva prognoser för beståndens fortsatta utveckling har det lett till vetenskapliga råd som möjliggör högre kvoter nästa år.Mot den bakgrunden presenterade EU-kommissionen den 24 augusti sitt förslag till fiskekvoter i Östersjön för 2027. Kvoten för sill och strömming i Östersjön föreslås höjas med tre procent i Bottenhavet och Bottenviken, och med 49 procent i centrala Östersjön. För skarpsill föreslås en ökning med 44 procent.ICES syn på återhämtningen av sill i centrala Östersjön, sill och strömming i Bottniska viken samt skarpsill i Östersjön, bekräftas i Havs- och vattenmyndighetens underlag till regeringen inför förhandlingarna i EU (Ekosystembaserade fiskemöjligheter i Östersjön (30 juni 2026, dnr 2026–000183). Myndigheten framhåller samtidigt att fiskemöjligheterna bör sättas försiktigt för att stärka lekbiomassan, främja en mer naturlig ålders- och storleksfördelning och säkerställa långsiktigt hållbara bestånd.”Det är positivt att flera bestånd visar tecken på återhämtning. Strömmingen har också blivit större och fetare, vilket tyder på en förbättrad födotillgång. Nu behövs en långsiktig och kunskapsbaserad förvaltning som stärker bestånden, tar hänsyn till deras roll i Östersjöns ekosystem och skapar stabila förutsättningar för ett livskraftigt yrkesfiske”, säger Ingemar Berglund, biolog och utredare hos Vi Svenska Fiskare.

Sedan 2025 pågår ett försök med utflyttad trålgräns i Östersjön som ska slutredovisas 2027. Regeringen vill nu gå vidare med en permanent utflyttning av trålgränsen till 12 nautiska mil. Vi Svenska Fiskare vill att resultaten från försöket utvärderas innan permanenta regler införs.”Fiskets uttag bör i första hand styras genom en vetenskapligt grundad kvotrådgivning, snarare än generella geografiska och permanenta områdesstängningar. Dessa bör användas enbart när det finns tydligt vetenskapligt stöd för att de är nödvändiga och effektiva. Innan trålgränsen flyttas ut permanent måste försöket och dess konsekvenser därför analyseras noggrant”, säger Mathias Ivarsson, ordförande för Vi Svenska Fiskare.

Den här gången är det fiskebåten Carmona med hemmahamn på Dyrön som har levererat sill, som nu kan gå vidare till kommunens verksamheter och bidrar till mer lokalt fångad fisk på tallrikarna.– Just nu fångar vi MSC-märkt sill och det är roligt att se att den nu kan få ett uppsving och hamna på fler tallrikar, inte bara på högtider. Att fisken vi fångar också kan komma till nytta lokalt och serveras i kommunens verksamheter känns extra kul. Det är precis så man vill att det ska fungera – att det vi fiskar också får komma till människor här hemma, säger Eric, skeppare på fiskebåten Carmona.Sillen har nu tillagats och serverats med gott resultat på Tjörns äldreboenden och i Tjörnlådan (biståndsbeviljade hemlevererade matlådor). Projektet syftar till att skapa en starkare koppling mellan det lokala yrkesfisket och kommunens måltidsverksamheter. Genom att använda lokalt fångad fisk kan kommunen både servera god och närproducerad mat och samtidigt bidra till en starkare lokal livsmedelsberedskap.-Samverkan med det lokala fisket är en viktig del i kommunens livsmedelsberedskap och det är mycket positivt att vi kan skapa kopplingar så att vi kan nyttja havet runt Tjörn som en livsmedelsresurs säger Anneli Jonsén, Tjörns Måltid. Tjörns kommun har under lång tid arbetat för att på olika sätt stärka den lokala livsmedelsproduktionen och lokala matentreprenörer genom den offentliga måltiden fortsätter Anna, näringslivsstrateg på Tjörns kommun. Genom samarbetet med Vi Svenska fiskare har vi hittat en väg tillsammans för de blå näringarna vilket är fantastiskt roligt. 

Kräftor är för många en självklar del av sensommaren, och i slutet av augusti går startskottet för allmänhetens kräftfiske i Vättern. Men kräftpremiären sätter också ljus på vikten av att ta tillvara maten i våra sjöar och skapa förutsättningar för det yrkesmässiga insjöfisket.

Anna-Karin Trixe har beslutat att lämna rollen som VD för Vi Svenska Fiskare. Sedan hon tillträdde som organisationens första VD har hon lagt en viktig grund för organisationens fortsatta arbete.‍

Den svenska och danska fiskenäringen inför på eget initiativ kameraövervakning på samtliga fiskebåtar över 24 meter som bedriver fiske i Östersjön. Initiativet bygger på en gemensam ambition om att utveckla fiskerikontrollen med modern teknik och ge bättre möjligheter att dokumentera hur fisket bedrivs.

Det svenska räkfisket får nu ett efterlängtat lyft. Efter flera år av minskade kvoter har EU och Norge beslutat att höja räkkvoten i Skagerrak/Kattegatt med 15 procent för nästa kvotår, som löper mellan den 1 juli 2026 och den 30 juni 2027. Beslutet följer det vetenskapliga råd som presenterades av Internationella havsforskningsrådet (ICES) den 8 juni. ICES rekommenderade då en ökning av fiskemöjligheterna med 15 procent, baserat på utvecklingen av räkbeståndet.

Den svenska fiskenäringen vill vara en del av lösningen för att Östersjön ska bli ett välmående hav. Vi har därför tagit fram en Östersjöstrategi, där vi presenterar konkreta förslag för hur Östersjöns ekosystem kan förbättras, hur det kustnära fisket kan stärkas och hur infrastruktur ska komma på plats för att mer av Östersjöfisken ska landas och ätas i Sverige. Nu vill vi fortsätta dialogen med fler aktörer om hur vi tillsammans kan ta arbetet vidare.

Engagemanget för Östersjön är med rätta stort bland svenska politiker, både på nationell och EU-nivå. När EU-parlamentet nu antagit nya ramar för Östersjöns framtid måste implementeringen utgå från en långsiktig approach som åtgärdar snarare än förvärrar de utmaningar som är tänkta att lösas, skriver Anna-karin Trixe, vd på Vi svenska fiskare.

Fungerande lokala fiskehamnar är viktiga för svensk beredskap och för fiskets möjlighet att bidra till svensk livsmedelsförsörjning till vardags. Falkenbergs kommun planerar nu att exploatera Glommens fiskehamn till andra ändamål och det menar Vi Svenska Fiskare är ett steg i helt fel riktning.

Ostkustströmmingen, en av våra mest bekanta svenska fiskar, har fått skyddad ursprungsbeteckning inom EU. Märkningen är en garant för fiskens ursprung och kvalitet. Ett steg för att stärka värdet av vår svenska fisk och matkultur.

Tillsammans med Öckerö kommun och lokala fiskare har Vi Svenska Fiskare sattigång ett pilotprojekt för att få mer svensk fisk på tallrikar i äldreomsorgen.Satsningen visar att det går att korta vägen från hav till tallrik för att stärka lokallivsmedelsförsörjning.

Efter flera år av minskad fiskkonsumtion äter allt fler svenskar fisk regelbundet. Det är en positiv utveckling, inte minst för folkhälsan, eftersom fisk har många hälsofördelar. Samtidigt äter svenskar fortfarande betydligt mindre fisk än vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Den 11 mars deltog Anna-Karin Trixe, VD, och Mathias Ivarsson, ordförande för Vi Svenska Fiskare, på Nordic Seafood Summit i Göteborg. Mässan samlade aktörer från hela sjömatens värdekedja för att diskutera utvecklingen framåt för svensk och nordisk sjömat.

2025 blev året då fisket till havs, längs kusterna och i våra insjöar gick samman i den nya organisationen Vi Svenska Fiskare. Det har varit en händelserik höst som präglats av konstruktiv dialog kring hur vi säkrar förutsättningarna för svenskt fiske.

Den 27–28 november deltog Vi Svenska Fiskare i årets nationella yrkesfiskekonferens i Uddevalla där fiskare, myndigheter och politiker samlades för att diskutera nuläget för svenskt fiske, livsmedelsberedskap och fiskeripolitik. Konferensen arrangeras av Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Landsbygdsnätverket.

När hösten svepte in över Bottenviken inleddes ett av Sveriges mest välkända fisketraditioner. Under några få, intensiva höstveckor gav sig svenska fiskare ut på jakt efter världens minsta laxfisk – siklöjan – vars rom har kommit att bli en av våra mest uppskattade delikatesser. Löjfisket är ett kustnära hantverk där tradition och yrkeskunskap möts.

Svenskt fiske pågår genom årets alla skiftningar, och svenska fiskare bidrar varje dag till beredskap, tradition och mat på svenska bord. I våra insjöar, längs våra kuster och i våra hav arbetar svenska fiskare med att trygga vår livsmedelsförsörjning.

Vi Svenska Fiskares styrelse har utsett Anna-Karin Trixe till organisationens första VD. Tillsättningen är en del i arbetet med att skapa en samlad röst för det svenska fisket och tillsammans stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar fiskenäring. Hon tillträder sin nya roll den 1 januari 2026.

Vid årets Donsö Fishing Meet den 2 september lanserades den nya organisationen Vi Svenska Fiskare. I samband med lanseringen fördes diskussioner om det svenska fiskets avgörande betydelse för beredskap, livsmedelsförsörjning och kommande generationer.

Från insjöar och kuster till öppet hav, har det svenska fisket nu gått samman i Vi Svenska Fiskare. Med en enad röst verkar organisationen för ett hållbart fiske som ska säkra maten på svenska middagsbord och stärka vår livsmedelsberedskap.