Under sensommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till fiskekvoter i Östersjön för 2027. Förslaget innebär höjda kvoter för flera bestånd, baserat på vetenskapliga bedömningar som visar en positiv utveckling. Nu behöver Sverige verka för långsiktighet och stabilitet när nästa års kvoter ska förhandlas i oktober.
Enligt ICES senaste vetenskapliga rådgivning har sillbestånden i centrala Östersjön och Bottniska viken vuxit under det senaste året. Tillsammans med positiva prognoser för beståndens fortsatta utveckling har det lett till vetenskapliga råd som möjliggör högre kvoter nästa år.
Mot den bakgrunden presenterade EU-kommissionen den 24 augusti sitt förslag till fiskekvoter i Östersjön för 2027. Kvoten för sill och strömming i Östersjön föreslås höjas med tre procent i Bottenhavet och Bottenviken, och med 49 procent i centrala Östersjön. För skarpsill föreslås en ökning med 44 procent.
ICES syn på återhämtningen av sill i centrala Östersjön, sill och strömming i Bottniska viken samt skarpsill i Östersjön, bekräftas i Havs- och vattenmyndighetens underlag till regeringen inför förhandlingarna i EU (Ekosystembaserade fiskemöjligheter i Östersjön (30 juni 2026, dnr 2026–000183). Myndigheten framhåller samtidigt att fiskemöjligheterna bör sättas försiktigt för att stärka lekbiomassan, främja en mer naturlig ålders- och storleksfördelning och säkerställa långsiktigt hållbara bestånd.
”Det är positivt att flera bestånd visar tecken på återhämtning. Strömmingen har också blivit större och fetare, vilket tyder på en förbättrad födotillgång. Nu behövs en långsiktig och kunskapsbaserad förvaltning som stärker bestånden, tar hänsyn till deras roll i Östersjöns ekosystem och skapar stabila förutsättningar för ett livskraftigt yrkesfiske”, säger Ingemar Berglund, biolog och utredare hos Vi Svenska Fiskare.
De slutliga fiskekvoterna för 2027 ska beslutas när EU:s fiskeministrar möts i Luxemburg den 26–27 oktober. För Vi Svenska Fiskare är det viktigt att stabila kvoter över tid prioriteras, även när det innebär lägre nivåer under enskilda år.
”Vi ser nu att biomassan ligger på samma höga nivåer som i mitten på åttiotalet, vilket är ett resultat av de senaste årens försiktiga kvotsättning. Vi behöver nu fortsätta på den inslagna vägen och sätta kvoter som gör att beståndet fortsätter att öka. En stabil förvaltning skapar bättre förutsättningar för fisket att fortsätta bidra med svensk mat, arbetstillfällen och levande kustsamhällen”, säger Mathias Ivarsson.
Den regering som företräder Sverige i förhandlingarna efter valet bör ta vara på den positiva utveckling som nu syns i flera bestånd. Genom en långsiktig och stabil förvaltning kan återhämtningen fortsätta samtidigt som förutsättningarna för ett livskraftigt svenskt yrkesfiske stärks.