Svenska fiskare tryggar julens smaker och svensk livsmedelsberedskap

Svenskt fiske pågår genom årets alla skiftningar, och svenska fiskare bidrar varje dag till beredskap, tradition och mat på svenska bord. I våra insjöar, längs våra kuster och i våra hav arbetar svenska fiskare med att trygga vår livsmedelsförsörjning.

Nu närmar sig julen, och med den en av våra mest älskade traditioner: ansjovisen på julbordet. I år, liksom i generationer före, är det svenska fiskare som tryggar den. Fiskebåtarna Astrid, Carmona och Themis har redan landat årets skarpsill, och fler fångster väntas under senhösten. Skarpsillen är den fisk som används för den klassiska julansjovisen, en smak som binder samman kust och inland, historia och nutid.

”Vi är nöjda med årets fiske. Skarpsillen har varit stor och av hög kvalitet”, säger fiskaren Daniel Johansson på båten Astrid.

Men ansjovisen handlar om mer än smak och tradition. Den är ett exempel på hur svenskt fiske bidrar till nationell livsmedelsförsörjning och beredskap. När världen blir mer osäker står havet kvar som en trygg och hållbar källa till mat. Genom ansvarsfullt fiske, modern teknik och respekt för havets ekosystem bidrar svenska fiskare till att säkra livsmedelsförsörjningen i vardag och i kris. Det är ett arbete som förenar tradition, hållbarhet och framtidens behov.

”Svenskt fiske är och har alltid varit en del av matproduktionen i vårt land, och det vill vi fortsätta vara i framtiden. Fisket är ett kulturbärande yrke, men också en viktig del av samhällets grundläggande resiliens”, säger Mathias Ivarsson, ordförande för Vi Svenska Fiskare.

Fisken läggs nu i tunnor med salt, socker och den traditionella ansjoviskryddan, där den får mogna innan den fileas och läggs på burkar vid Abbas och Marenors anläggningar i Kungshamn.

”De goda fångsterna bådar gott både för julborden och för den svenska livsmedelsproduktionen”, säger fiskaren Eric Gustafsson på båten Carmona.

Från hav till beredning sker hela kedjan här hemma, i svenska händer. När mycket av vår matproduktion i dag är beroende av import, står fisket kvar som en del av den inhemska försörjningen. Bakom varje ansjovisburk ligger kunskap, planering och ett ansvarstagande som sträcker sig långt bortom säsongens högtider.