Kräftor är för många en självklar del av sensommaren, och i slutet av augusti går startskottet för allmänhetens kräftfiske i Vättern. Men kräftpremiären sätter också ljus på vikten av att ta tillvara maten i våra sjöar och skapa förutsättningar för det yrkesmässiga insjöfisket.
Kräftor har länge förknippats med svenska sensommarkvällar. Traditionen att fiska och äta kräftor i Sverige kan spåras tillbaka till 1500-talet, medan kräftskivan växte fram senare. När kräftfisket reglerades under slutet av 1800-talet etablerades kräftpremiären som en del av den svenska matkulturen.
I Vättern lever premiären kvar. Kräftfiske på sjöns allmänna vatten får i regel bara bedrivas av licensierad yrkesfiskare med särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Under tre helger i augusti får dock allmänheten också fiska kräftor utan individuellt tillstånd på sjöns allmänna vatten. Varje fritidsfiskare får använda högst sex kräftburar och behålla maximalt 60 kräftor per dygn. Kräftorna måste vara minst 10 centimeter och ska annars släppas tillbaka i sjön.
”I våra sjöar finns viktiga livsmedelsresurser, däribland kräftan. För oss i det yrkesmässiga insjöfisket handlar det om att bedriva ett ansvarsfullt fiske och bidra med svensk sjömat. Det kräver förutsättningar som möjliggör ett livskraftigt fiske”, säger Anna Vesper Gunnarsson, vice ordförande för Vi Svenska Fiskare.
I svenska vatten finns flodkräfta och signalkräfta, som båda lämpar sig väl för konsumtion. Flodkräftan är inhemsk och har funnits i Sverige sedan 1500-talet, men under 1900-talet slogs stora delar av bestånden ut av kräftpest. På 1960-talet började därför signalkräftan, som är mer motståndskraftig mot pesten, sättas ut för att återskapa möjligheten till kräftfiske. Signalkräftan kan dock själv drabbas av sjukdomen och sprida smittan vidare. År 1994 stoppades därför utsättning av arten i nya svenska vatten, och sedan 2016 är signalkräftan klassad som en invasiv främmande art och utsättning i naturen är förbjuden.
För att förhindra att kräftpest sprids mellan olika vatten, måste redskap som använts för kräftfiske desinficeras innan de används på nytt i annat vatten. Även båtar och annan utrustning kan sprida smittan, och betesfisk får bara användas i det vatten där den fångats.
Samtidigt är signalkräftan en viktig resurs för yrkesfisket i det vatten där den redan är etablerad. Genom ett reglerat fiske kan signalkräftan tas tillvara utan att den sprids till nya vatten. Yrkesfiskare i insjön samverkar också med forskare för att bidra till mer kunskap om kräftor och kräftbestånden. Bland annat bidrar yrkesfiskare i Hjälmaren till datainsamling till ett forskningsprojekt på SLU om kräftornas storlek.
Premiären för allmänhetens fiske i Vättern inleds den 28 augusti klockan 17. Kräftpremiären är en påminnelse om den större potential som finns i våra vatten. Med ett livskraftigt yrkesfiske i insjön av bland annat kräftor kan mer av maten i våra svenska sjöar tas tillvara.